Vad är KBT?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som innefattar en rad olika teorier, interventioner och tekniker. I en evidensbaserad praktik (EBP) implementeras den psykologiska behandlingen med utgångspunkt i vad som har bäst empiriskt och vetenskapligt stöd med hänsyn till patientens specifika situation.

Vad är KBT?
I KBT förenas de kognitiva och beteendeinriktade perspektiven och innebär att behandlingen anpassas utifrån såväl förändringsbaserade interventioner som för acceptans- och mindfulnessbaserade interventioner. I terapin tar man hänsyn till historiska faktorer, fokus ligger dock på här och nu med betoning på vad som vidmakthåller problemet samt vad man gör och tidigare har gjort i relation till problemet. Därmed är hur vi tolkar situationen och de assosierade tankarna och känslorna centralt i KBT.  I KBT strävar man efter att patienten/klienten ska bli ”sin egen terapeut”. Detta är en av anledningarna till att man efter varje session ger hemuppgifter. På så sätt syftar KBT till att inte bara vara en terapi som sker i terapirummet, utan vara en aktiv och dynamisk terapi som sker utanför sessionen.

K:et
Efter forskning på behandling av depression utvecklade Aaron T. Beck under 1960-talet en teori som senare blev den kognitiva terapin. Beck utgick från dåtidens psykoanalytiska synsätt, men fann snart att detta inte var en optimal utgångspunkt för depressiva patienter.

Becks kognitiva terapi
Enligt Beck består våra tankestrukturer av olika nivåer/processdjup. Mest basalt är grundantaganden (”jag är inte värd att älskas”), som följs av villkorsantaganden (”om jag inte alltid lyckas med det jag gör så är jag värdelös”) som följs av spontana, snabba och okontrollerade automatiska tankar (”vad dum jag är”). Ett visst villkorsantagande (om… så…), avgör när ett visst grundantagande tas i bruk. Grundantagande antas vara kärnan i en tankestruktur (s.k. kognitivt schema) och är intimt förknippat med hur vi uppfattar oss själva och vår omvärld. Beck utvidgade senare sin teori till att inkludera begreppet ”modus”. Modusteorin inkluderar inte bara kognitiva scheman utan även affektiva, fysiologiska och beteendemässiga scheman. Ett modus guidar på ett genomgripande sätt vår uppmärksamhet, känslor, tankemässiga innehåll och beteende i relation till en situation/kontext.

Några viktiga begrepp inom den kognitiva terapin är det sokratiska samtalet, kollaborativ empiricism, alliansskapande, beteendeexperiment samt psykoedukation.

B:et
Inlärningspsykologi/beteendeterapi
De klassiska grunderna i inlärningspsykologi är respondent och operant inlärning men i modern experimentell inlärningspsykologisk forskning har man också visat hur språket och kognitioner bygger upp godtyckliga relationer mellan ”språkaren” och hennes omvärld.

Respondent inlärning
Ivan Pavlov visade redan i slutet av 1800-talet, i sitt numera kända experiment, hur hundar kan lära sig att para ihop ett från början neutralt stimuli som en klocka med ett från början obetingat stimuli som mat. Då inlärning har skett väcker den klingande klockan en automatisk betingad respons i form av salivering, ett då betingat stimuli, som för hunden signalerar att det är matdags. Respondent inlärning sker också hos människor. En luftstöt mot ögat som naturligt sett skapar en ofrivillig blinkningsreflex kan exempelvis paras ihop med en ton. Då respondent inlärning har skett kommer den reflexmässiga blinkningen att ske i närvaro av tonen trots att någon luftstöt aldrig sker. I praktiken har vi många liknande reflexmässiga reaktioner på stimuli, de flesta utanför vår medvetenhet. Stimuli kan på så sätt väcka betingade responser av emotionell, kognitiv, fysiologisk och beteendemässig karaktär.

Operant inlärning
Operant inlärning är inlärning via konsekvenser och erfarenheter. Om ett beteende förstärks (belönas) i en viss kontext ökar sannolikheten att beteendet kommer att upprepas i liknande sammanhang fortsättningsvis. Förstärkt beteende ökar alltså i frekvens. Om beteendet inte är förenat med belönande konsekvenser kan en gradvis process som kallas utsläckning ske, dvs. responsen minskar i frekvens. Förstärkning kan ske genom att vara positiv (något läggs till och blir därmed belönande ex. beröm eller pengar) eller negativ (något aversivt tas bort och blir därmed lindrande ex. alvedon – huvudvärk försvinner). Bestraffning har skett då ett beteende får aversiva konsekvenser. Bestraffning kan vara positiv (något läggs till som är av bestraffande karaktär ex. slag eller utskällning) eller negativ (något belönande tas bort, ex. indragen veckopeng). 

Relationsinramning (RFT)
Relationsinramning (eng. relational frame theory, RFT) kan ses som en brygga mellan inlärningspsykologi, lingvistik och kognitionspsykologi, vilket därmed innebär en experimentellt grundad och pragmatiskt kompatibel grund för en integration mellan kognitions- och inlärningspsykologi. 

Vår konventionella värld bygger på kommunikation, som består av symboler. Dessa symboler ges namn och kvaliteter som bygger på ett meningsskapande och kontext. Hur vi relaterar till ordet ”kryssa” är olika beroende på vilken kontext vi befinner oss i. Om vi är ute och seglar, ska spela på måltipset eller om vi löser korsord.
Vi skapar även verbala regler, vilket innebär att vi genom vår abstraktionsförmåga kan föreställa oss situationer vi aldrig själva varit i och hur vi bör reagera i en sådan situation. I nya situationer har beteende baserat på verbala regler visat sig skapa en större kognitiv rigiditet än en inlärning via erfarenhet, där vi anpassar oss snabbare genom att prova oss fram.
En abstraktionsförmåga innebär att vi imaginärt kan färdas till dåtid och framtid. Detta innebär såväl stora möjligheter (ex. planeringsförmåga, symboler, kultur, språk) som stora problem, exempelvis oro och ångest över saker som ännu inte hänt, samt skuld, ånger och sorg utifrån det som redan skett.

Funktionell analys
Begreppet funktionell analys används olika inom olika traditioner. Inom radikal behaviorismen ser man FA som en pragmatisk ram för förståelsen av ett beteende, vilket grundas i filosofin funktionell kontextualism. Här pratar man vanligen om s.k. ABC-analys dvs. (A) antecedenter, (B) beteenden och (C) konsekvenser. Dessa begrepp innebär (A) vad finns närvarande i situationen som föregår beteendet, (B) vilket beteende utförs, (C) vad får beteendet för kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. I en ABC-analys läggs fokus på beteendets funktion och hur detta vidmakthålls via konsekvenser och antecedenter. Man åtskiljer därmed mellan beteendets topografi (vad som görs) och beteendets funktion (vad det fyller för syfte för personen som utför beteendet).

Av: Erik Wallmark, psykologstuderande Lunds Universitet

Läs gärna mer under fliken KBT-interventioner. 

Referenser
Farmer R., Chapman A. (2008) Behavioral Interventions in Cognitive Behavior Therapy
Lundh, L.G. (1998) Becks kognitiva personlighetsteori
Hayes S., Strosahl K., Wilson K. (1999) Acceptance and Comittment Therapy
Ramnerö J., Törneke N. (2006) Beteendets ABC
Mörch M., Rosenberg N. (2006) Kognitiv Terapi
Kåver, A. (2006) KBT i utveckling

En reaktion på “Vad är KBT?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s